torsdag 22 november 2007

Min insats i fantastiska trean.

Okej. Ska försöka fatta mej någorlunda kort. utan att vara för kort...

I fantastiska trean har det diskuterats, mycket, kanske för mycket. På ett hederligt svenskt sätt inväntade vi demokratin innan vi överhuvudtaget presterade någonting annat än diskuterande.

Vi skulle såklart gått ut och gjort våra debatter ”offentliga” innan vi fick det demokratiskt framavlade punkterna på vår politiska agenda födda. Detta blev såklart i sista sekunden. Varför det blev så intensivt i slutet har många anledningar. Bland annat har vi sällan varit samlade alla tre när vi haft möten. Mycket tid har då gått åt till att först diskutera med de närvarande, sedan ta om hela diskussionen igen när den tredje parten dyker upp igen.

(Varför jag/ vi under tiden inte har bloggat kan man nu verkligen undra. Det är så mycket svårare att i efterhand försöka minnas exakt vem som sa vad eller gjorde vad. )

Först var vi ganska inne på att starta upp ett politiskt parti. Gå ut med pressrelease, försöka anordna en demonstration och framför allt värva medlemmar. Något jag i en början var mycket positiv till. När jag sedan insett att jag kanske inte hade sån vidare stor tillit till alla våra ”punkter” utan mest tyckte att det var en rolig provokativ grej så började jag känna mej illa till mods när jag insåg att det kanske skulle vara folk som tog detta på fullaste allvar. Tänk om någon media tog upp vår pressrelease skulle vi då stå där och framstå som fjantar och säga att ”nää det var bara på skoj” något som kanske inte alls skulle vara så skoj, för oss, eller någon andra. Då skulle vi antagligen inte alls bli tagna på allvar, och vår grej skulle framstå som något självförödmjukelseliknande. Typiskt okul tänkte jag, så därför var det jag som drog i bromsen där. Kanske hade kunnat bli en kul grej, men som lätt, om man inte verkligen var 100% säker på sin sak kunde bli lite onödig? Dessutom började det nu bli tajt om tid. Och ett demonstrationståg med tre deltagare, varav samtliga tre skulle vara ursprungliga medlemmar av ”fantastiska trean” kändes ganska meningslös.

Vi fortsatte med samma idé men spann vidare på att det kanske inte nödvändigtvis måste handla om att handla om att värva medlemmar, utan mer att kolla om det överhuvudtaget fanns något intresse? Kunde man då skapa ett forum för folk, dit de frivilligt kunde ta sig?

Och eftersom det alltid är svårt att få folk att engagera sig, så valde vi ett virtuellt rum. Först hade vi tänkt oss second life. Eftersom det skulle vara lite roligt eftersom det är byggt utefter att likna ett ”vanligt” samhälle så mycket som möjligt. Sanna undersökte saken och kom fram till att det gick att bygga en liten ambassad. Ambassaden skulle vara självutnämnd och skulle få bestå av någon lättillgänglig byggnad som man skulle kunna bygga på second life. Personer skulle få söka sig dit och väl där skulle vi diskutera. Men second life visade sig vara för krångligt och inte alls särskilt användarvänligt. Dels så är det invecklat (du måste registrera dig om du inte redan har ett konto osv.) Dels visade det sig svårt att köra då brandväggar ofta ville blockera programmet.

Sanna undersökte möjligheten att skapa ett hederligt gammalt chattrum (chattrum låter så nostalgiskt!)

Detta ställde emellertid inte till några problem och var i slutändan ett bättre alternativ mot second life då dialogen kan ske mycket mer direkt.

Parallellt med detta hade vi även kommit fram till att vi skulle affischera på ett antal platser i Malmö stad. Dan Park är ju experten på det området så när vi väl kommit på ett par bra saker att skriva på affischerna så fick han i uppdrag att tillverka och att sätta upp dem. (tyvärr blev den roliga vitsen om ”det andra livet” inte lika fyndig då vi fick byta plats att ha vår debatt. )

På affischen fanns också en länk till Sannas hemsida där beskrivning om hur man skulle hitta till chattrummet fanns. Jag och sanna möttes på dagen då datumet för chatten var bestämd. Vi diskuterade utifrån våra fyra punkter olika frågor och frågeställningar som kunde vara relevanta att ta upp när det skulle bli dags.

Både jag och Sanna var närvarande i chattrummet när det sedan var dags.

-EN PAPAYA COCONUT UNDER THE SUUUUUN!!!





LET'S TAKE A TRIP TO PARADISE!
we can fly.
åhå!
we can fly away....
one papaya coconut, (YEAH MAN!) one papaya coconut under the sun!